Träningsrus

Jag var helt klart trött och tveksam till träning när jag satte mig på bussen in, men när det kom till kritan tränade jag ändå och kände mig pigg och glad efteråt. Jag hoppas jag inte får sota för träningen…

Kvällens pass var på en bra nivå för mig, så jag gillade det! Vi körde uppvärmning med joggning och olika rörelser. Till skillnad från nybörjargruppen så springer man i den avancerade gruppen omkring med hantlar (tyngre dessutom) och utför de olika momenten. Fällknivar och armhävningar blir sålunda också med hantlar, vilket jag uppskattar. Sedan hade vi skuggsparrning, vilket var nytt för mig, så det blev både fotarbete, slag och sparkar mot en osynlig fiende. Inte alls dumt, även om jag inte har världens bästa fantasi till vilka kombinationer jag kör än så länge. Det kommer väl med tiden. Jag har trots allt bara tränat i lite över en månad nu, så man kan inte förvänta sig underverk från min sida!

På kickdelen fick vi lära oss två nya sparkar. Ja, det var alltså nytt för alla, vilket jag tyckte var rätt skönt. Det var yxspark och dubbel frontspark. Yxsparken fick jag väl egentligen aldrig riktigt kläm på. Jo jag såg hur jag skulle göra, men när jag själv utförde den så blev det någon mesversion av den. Jag ville gärna ta ett steg framåt först, men hela poängen med yxsparken är just att det är en spark som ska ske rätt upp och ned utan någon förvarning. Jag måste helt klart tjuvträna på den sparken härhemma! Den dubbla frontsparken gick däremot riktigt bra, efter att tränaren hade påmint mig om att det var viktigt att ha höga knän.

Vi körde en massa knäa (clinch) idag också. I nybörjargruppen brukar det räcka med att dra till sig nacken och knäa hårt, här ska man helst se till att motståndaren far åt alla håll och kanter genom taget om nacken. Om motståndaren hamnar ur balans är det en fördel och då drar man till med ett rejält knäande.

Generellt sett så passar fysdelen i den avancerade gruppen mig mycket bättre än vad den gjorde i nybörjargruppen. Vi körde 5 min med (knytnävs)slag och sparkar i magen.  Träningspartnern får se till att ha lagom mycket kraft i slag och sparkar – det ska kännas så mycket att man nästan blir kräkfärdig, men det får inte vara så hårt att man inte står ut och inte heller så löst att det knappt känns. Min träningspartner fick ta i ganska mycket på mig och magen var rejält röd efter den omgången.

Sista halvtimmen fick vi träna själva, då tränaren behövde sticka tidigt idag. Jag körde uppercuts och raka slag mot en typ av slagsäck, samtidigt som jag rörde mig runt säcken för fotarbetets skull. Sedan bytte jag slagsäck och körde lite rundsparkar, frontsparkar, raka slag och krokar. Mot slutet körde jag lite mer fys. 15 breda armhävningar, 10 smala, 3 x 20 av min favoritmagövning med 5 kg tyngd. Det var lite kul, för tre av grabbarna i gruppen (som också har gått över från nybörjargruppen) fick syn på mig och beslutade sig efter lite sneglande att också satsa på den magövningen. Enda skillnaden var att de bara körde en repetition och bara med 2,5 kg tyngd om jag nu såg rätt. Hehe! Jag har nog starkare magmuskler än dem. Hade jag bara varit skapt på ett annat sätt så hade jag definitivt haft en väl synlig tvättbräda vid det här laget. Nu har jag istället en som bara kan skönjas, men jag lovar att den person som slår mig i magen känner mina hårda magmuskler.

Förresten, apropå det här med folk som har gått över från nybörjargruppen till den avancerade. Om jag har räknat rätt så är det sex av det manliga könet och så jag som fick gå över. Jo, ni såg rätt; jag är åtminstone än så länge den enda tjejen som har fått gå över. Å kors i taket, tränaren har full koll på vem jag är nu, så mitt under träningens gång fick jag höra mitt namn.

Jag har för övrigt fått ett uppdrag av tränaren. Eller ja, mer eller mindre, jag skulle fundera på saken. Han ser gärna att jag fixar en affisch med en massa av mina bilder på, så man får något trevligt att hänga upp på väggen i träningssalen. Blir till att sätta sig någon dag och gå igenom vilka bilder som kan tänkas vara tillräckligt bra för att gå i tryck. Jag menar, om det ska hänga på väggen till allmän beskådan så vill jag inte ha några suddiga bilder, eller bilder där fokus ligger en millimeter fel eller något i den stilen. Nej, det ska vara bilder som är tydliga, intressanta och som jag är okej med att alla kan se i lite större format. (Jag är otroligt petig med mina foton, bara så ni vet).

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Kickboxning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s