Myspass!?

Idag var det ”myspass” enligt tränaren. Jag vet just inte om jag håller med om mysfaktorn, jag menar ett myspass låter som ett bekvämt pass där man tar det lite lugnt. Enda skillnaden på det här passet och övriga pass är att vi inte har sparring på ett ”myspass”.

Passet började med en order om att sätta i tandskydden direkt. Ingen pardon längre, nu är det tandskydd som gäller hela passen igenom för att vi ska lära oss att andas ordentligt även med det i! Helst bita ihop om tandskyddet och andas genom näsan dessutom, vilket jag inte ens är bra på i normala fall. Att andas genom näsan när jag tränar alltså. Det går så långsamt att suga i sig luft då… Sedan var det hopprepsuppvärming och oturligt nog hamnade jag bredvid mästerhopparen H. Seriöst, hur jäkla kvick är han på att hoppa alla möjliga varianter? Det går supersnabbt och aldrig snubblar han på hopprepet heller! Kände mig som om jag hörde hemma på lekis där jag hoppade lite snabbare än normalsnabbt, men snubblade lite då och då (läs; rätt ofta) på hopprepet. Nej, det är inte längden som är problemet, det är det att jag inte är van vid att hoppa hopprep. Blir trött i armarna av allt vevande, missbedömer när jag ska hoppa, eller lyfter för lite på fötterna. Det går helt enkelt inte bra. H kom fram till mig och försökte förklara att jag behövde studsa lite mer med hela kroppen (eh, jag tyckte jag studsade som sjutton?) och så ansåg han att hopprepet var för kort. Jag vet inte det jag, förra passet körde jag på längre hopprep och då snubblade jag ännu mer. Suck! Får väl länga det en aning igen och bråka lite med grannarna genom att testhoppa lite i vardagsrummet…

Under uppvärmningen varvades hoppandet med fällknivar, 20 åt gången och sedan körde vi lite egen stretchning under någon minut. Efter det var det en massa sparkar vi fick träna på, med både höger och vänster ben. Yxsparkar med så mycket kraft i som möjligt, två snabba och stenhårda rundsparkar i följd, frontsparkar fram och tillbaka genom salen, fler rundsparkar fast utan mitts – den ena sparkade och den andra blockerade genom att dra upp knäet. Som tur var drog jag upp knäet riktigt bra och i tid, för det var högersparkar vi körde där och mitt vänstra lår hade inte mått bra av att bli träffat. Jag får redan tillräckligt många kommentarer om blåmärket som det ser ut nu (en tjej frågade om jag hade gått match), jag behöver inte förvärra det igen.

Fysdelen bestod av, tja, knäböj i par kan man väl på sätt och vis kalla det. Den ena trycker ner den som gör knäböj och håller emot när den andre ska gå upp från knäböjningen. 15 sådana och de kändes kan jag säga! Efter det var det 200 situps i par, 80 rygglyft och 100 armhävningar. Vi fick själva dela upp det som vi ville. Jag och min träningspartner tog alla 200 situps på raken och körde sedan resten separat. Jag valde att lägga 2 x (30 rygglyft och 20 armhävningar på tå), sedan de sista 20 rygglyften och 10 smala + 10 breda armhävningar, också på tå. De sista armhävningarna får jag erkänna att jag gjorde på knä, jag orkade verkligen inte köra dem på tå. Det hade nog gått om jag hade pausat lite emellan, men jag ville mest få dem överstökade. Jag var rätt nöjd med min insats ändå, särskilt med tanke på att det inte är många av tjejerna som kör armhävningarna på tå. Å jäklar vad biffiga mina armar såg ut precis efter alla avklarade armhävningar! Jisses, synd jag inte hade kameran i närheten. 😛

Ja, det var ett så kallat ”myspass” det. Stentufft ändå och jag har nog bättrat på blåmärkena på skenbenen tror jag. Förmodligen fixat ett blåmärke på ena knäet också, samt dragit upp blåsan som hade börjat läka på vänster fot. Aj. Jag vet inte om ni har tänkt på det, men det går inte att ha plåster och dylikt på fötterna när man tränar kickboxning. De åker ofelbart av en bit in på passet. All svett ni vet. Jag har verkligen testat alla varianter; vanliga plåster, kirurgtejp, specialplåster som ska sitta extra hårt. Ingenting behagar stanna på plats. Hopplöst! Det är bara att bita ihop och se glad ut när blåsorna under foten gör svinont och man måste vrida på foten för att få till sin spark, så är det.

För att avsluta det hela så kan jag nämna att jag har beställt en kickboxningsväska. Ja en sådan stor sportbag där det är broderat ”kickboxning, get your kicks”. Min nuvarande väska rymmer nämligen inte alla mina träningsgrejer, så illa är det. Plus att jag får gräva djupt efter vissa saker då det bara är ett enda stort innerfack. Det blir ändring på den saken när min kickväska har kommit, så det ser jag fram emot!

Advertisements

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Kickboxning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s