Kickboxning trots allt

Jag vet inte om H skämtade med mig i måndags om att vi skulle köra med boxarna, men inte fasen var det en kotte hos boxarna och i kickboxningssalen så lyste tränarna också med sin frånvaro. Tydligen hade H och A varit där tidigt, men den ena hade mått dåligt och den andra hade följt med. Följdaktligen tränade nybörjarna helt på egen hand, lite som de behagade. De hade åtminstone nyckel så de kom åt mittsarna.

Det blev lite egen uppvärmning för min del med, sedan hann jag sparra en omgång med J innan A bestämde sig för att agera tränare. Det blev alltså mer uppvärmning; en väldig massa springande fram och tillbaka i salen, armhävningar och situps, sedan en ordentlig stretchning inklusive lite medveten täjning där ens partner fick dra upp benet på en. Först rakt upp och sedan rakt åt sidan. Tänk split och spagat så har ni det!

Vi körde en massa på mittsar sedan. Höger rundspark fram och tillbaka genom salen och sedan 25 stenhårda rundsparkar på räkning. Efter det blev det förstås samma sak fast med vänster rundspark och så småningom även med knäande. Pust! Ni kan tro man blev trött! Jag tränade dessutom med J och jäklar i mig vilka sparkar han fick till. Jag kommer ha blåmärken på armarna från mittsarna imorgon, jag är hundra på det. Efter allt sparkande och knäande så avslutade vi med sparring. Jag körde mot J2 först och det var ingen munter upplevelse för min del. Fick smällar och slag både här och där och jag kände mig så grymt misslyckad till slut att jag faktiskt höll på att bryta ihop fullständigt. Då hade jag ändå fått lite coachning under tiden, men hur jag än försökte så fick jag inte till det. Oerhört frustrerande var det och ja, det blev bara för mycket för mig. Jag HATAR att misslyckas och så var jag trött på det. Hej gråtfärdig E! När vi sedan bytte sparringpartner och jag hamnade med J så såg han att jag var gråtfärdig och han var snäll nog att helt enkelt bara låta mig gå loss på honom en stund (samtidigt som han coachade mig) innan han började ge igen. Tack J, det var ytterst välbehövligt! Det lugnade ner mig väsentligt och sedan kände jag mig inte längre så misslyckad. Fick rentav till några bra kombinationer och träffar.

Jag avslutade med att sparras mot A, men han verkade snarare behandla mig som bomull. Var FÖR snäll. Tvingade mig förresten att medvetet slå honom ganska hårt på käften. Bokstavligt talat! Även om det är meningen att vi ska försöka träffa där så känns det fortfarande väldigt ovant för min del att medvetet gå in och träffa där. Förmodligen för att jag helst inte skulle vilja bli träffad där själv (men det blev jag förstås idag, både på käften och näsan). Hur som helst, jag var nådigt mör i kroppen vid det laget och klockan hade blivit mycket, så jag och en till lämnade träningen efter några minuters sparring med den partner vi hade för tillfället. Vi var för övrigt bara fyra på plats idag.

Advertisements

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Kickboxning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s