Ledbruten med rosor på kinden

Gårkvällens kickpass var både roligt och nyttigt. Jag måste säga att R gör saker och ting intressantare! Synd att vi bara har honom ibland. I alla fall, vi körde ett par övningar igår där guarden skulle ligga klistrad mot kinden och så skulle den andre slå direkt mot ens guard. Det var svårt att tvinga sig själv att titta direkt på motståndaren när slagen kom mot guarden, för guarden befinner sig i princip klistrad mot kinderna, alltså i ansiktet. Reflexmässigt vill jag vika undan då, även om jag såklart tvingar mig själv att inte göra det. Ligger guarden rätt så träffar slaget aldrig direkt i ansiktet, så är det! Det tar mot boxhandskarna, men känns förstås ändå och det är det vi ska bli vana vid. Det blev friktionsgnidning med boxhandskens skinn mot kinden varje gång ett slag träffade och jag tror det var någon gång under andra omgången som det började svida i kinderna. Som resultat ser jag för tillfället ut att ha konstanta rosor på kinden. Inget behov av rouge här inte. 😉

Ni ska få en mer ingående beskrivning av de nyttiga övningarna, för vi blev inte bara drillade i att ta emot slag mot ansiktet, utan vi involverade sparkar mot kroppen också. Bäst av allt, varje övning kördes flera gånger då vi bytte motståndare hela tiden. Det gillade jag extra mycket, för det gäller att anpassa sig lite då! Den första övningen var enkel. Klistra högern mot kinden och jabba med vänster. Jag och motståndaren ska jabba mot varandra samtidigt! Det var lite besvärligt att köra mot någon som hade större räckvidd än en själv där, för jabben ska helst vara fullt utsträckt och ändå träffa målet så att säga och det går inte om det är stor skillnad i räckvidd. Antingen träffar inte jag målet, eller så får den andre strunta i att ha fullt utsträckt jabb.

Den andra övningen liknade den första, i det att man skulle träffa den andres guard. Nu skulle däremot guarden vara helt uppe, alltså båda händer på plats och så slog först den ena vänster-höger, återgick till guardläge och mottog vänster-höger från den andre. Det var den här övningen jag tyckte var läskig, särskilt när jag körde mot en som var minst 2 dm längre än mig. Slaget kom lite lätt ovanifrån då och det kändes som om det var lättare att det skulle träffa mer än bara guarden då. Den tredje övningen var som föregående, men vi lade till sparkar på utsidan av låren. Så, vänster-höger rak, höger rundspark, vänster rundspark. Jag har tjusiga blåmärken högt upp på låret som bevis på att jag uthärdade den övningen. Aj. Den fjärde övningen var som en kombination av alla möjliga övningar. Först skulle båda jabba samtidigt, sedan fick den andre hålla guarden medan den förste slog vänster-höger rak, följt av höger-vänster spark mot insidan av låret. Därefter var det gemensam jabb igen och sedan fick den andre göra hela kombinationen. Haha, en jag körde mot klagade på att jag stod så tätt ihop med benen – det var svårt att få till en spark på insidan av låret då. Ja vad sjutton, det är så jag står när jag sparras och då får jag stå så när vi övar, annars blir det inte särskilt naturtroget, eller hur?

Som avslutning på kickdelen körde vi sparring, men bara mot överkroppen. Både slag och sparkar fick hagla. Riktigt bra övning faktiskt, även om en jag körde med (en som inte alls varit länge i gruppen) tydligen tände till lite och helt plötsligt slog mot mitt ansikte. Tack för den, tur jag har bra försvarsmekanismer där! Han fick ett par väl valda ord av mig och lyckades hålla sig till min överkropp efter det.

Det blev egentligen ingen fys alls igår, bortsett från att jag drog till med 40 specialsitups med 5 kg tyngd, bara för att jobba musklerna lite. Den övningen känns inte bara i alla magmuskler, utan även i ryggslutet och nacken, så som resultat känner jag mig ledbruten där idag. Nacken kan jag förstå, den får alldeles för lite styrketräning, men ryggmusklerna trodde jag redan var vältränade. Tydligen inte då.

Visst ja, folk som ville tävla skulle skriva upp sig på en lista igår. Jag tror det är fem-sex stycken som vill tävla vid det här laget, varav två tjejer. kul! Tydligen tycker folk att jag ska tävla också och J var extra påstridig, särskilt efter att han frågat vad jag vägde. Han konstaterade nämligen att det inte är så många som kan tävla i min viktklass och jag skulle säkert klå dem och bli mästare. Hmm, tillåt mig tvivla! På mästarbiten alltså, för jag tvivlar inte en sekund på att det inte finns så många i min viktklass. Skulle jag mot all förmodan ångra mig och bli tävlingssugen, så skulle det aldrig vara tal om annat än light contact för min del. Att köra mer på ren teknik passar mig bättre, eftersom jag inte skulle vara rädd för att bli träffad i ansiktet då. Full contact med hårda slag och sparkar är inte min grej.

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Kickboxning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s