Rejäl genomkörare

Jag vet inte om det var för att jag var borta från passet i måndags, eller för att jag körde mot någon som var så mycket längre, eller för att jag hade känt mig hängig tidigare under dagen. Oavsett vilket så var det tungt som sjutton att träna igår och jag var helt slut efteråt. Vi talar skakis och till och med lite yr där på slutet. Magmusklerna protesterade också, hade ont i dem för ovanlighetens skull, men DET skyller jag på de höga sparkarna.

Vi gjorde en massa slag/sparkkombinationer igår. Killen jag körde mot var inte bara längre, utan sparkade förstås hårdare också. Det kändes som om jag skulle få blåmärken av mittsarna när jag höll igår och mycket riktigt; idag ser jag några små blåmärken på vardera arm. Fler på höger arm, vilket inte är så konstigt då killen var vänsterhänt. Kände mig för övrigt som en yr höna igår, för jag fick hela tiden hålla tvärtemot vad tränaren sade, så om det var höger ben först så var det vänster som gällde för min kille, vilket jag glömde bort ibland och började hålla fel för att sedan gå över till rätt. Märkligt nog så var det aldrig killen som rättade mig… Det är i fall som dessa jag önskar att alla tränare sade främre ben/hand istället för att använda sig av höger/vänster. För egen del när jag slog/sparkade så blev det högre än vanligt, eftersom en låg mittsnivå för killen ändå blev en rätt hög mittsnivå för mig. Tro mig när jag säger att man blir mycket tröttare av att behöva sparka högre än vanligt, allra helst när det är flera sparkar i följd. Fy tusan, fem snabba i följd har aldrig varit så jobbigt som igår. Å andra sidan var det nyttigt för vigheten, för jag var betydligt närmre att kunna gå ner i spagat med höger fram igår än vad jag har varit på väldigt länge!

Det blev en massa clinchande igår också och jag fick härligt nog köra allra mest mot killar! Jag må vara kort i rocken, men jag är hal som en ål, hyfsat kvick, rätt stark i armarna och jäkligt envis. Jag fick till och med in en massa knäande mot den långa killen när han trodde att han hade gjort så att jag INTE skulle komma åt att knäa honom, haha!

Lite benen-ovan-för-marken, situps och armhävningar klämdes in mot slutet och som vanligt när jag inte är i rätt form, så var de osedvanligt dryga och jobbiga att göra. Det var inte så illa att jag behövde gå över på knä i armhävningar, men ändå. Hade vi fortsatt ytterligare någon minut hade jag garanterat inte orka göra ordentliga armhävningar.

Tidigare idag fick jag frågan om jag inte hade träningsvärk efter gårdagens pass. Just då var svaret nej. Nu känner jag däremot hur en lätt träningsvärk har börjat komma krypandes i nackmusklerna. Jag är inte förvånad; nackmusklerna brukar nästan bara få sig en genomgång när vi clinchar och det är långt ifrån varje pass.

Advertisements

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Thaiboxning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s