Sparring

Senaste thaipasset körde vi sparring nästan hela passet. Jag var inte överlycklig när jag fick reda på att det skulle bli så mycket sparring, men en liten bit in fann jag mig tillrätta och började nästan tycka det var kul. Jag var helt enkelt inte så kass igår! Tränaren hade dessutom peppat mig innan genom att säga att jag var mkt bättre på sparring nu än när jag började träna hos dem. Rörde mig bättre och slog och sparkade bättre. Så jag var inte dålig på att sparras, utan okej. Fick efter ett tag kommentar om att jag inte bara skulle slå en massa slag utan köra tre-fyra slag och sedan spark. Jag VET redan det, men märkligt nog halkar jag in i alldeles för långa slagsekvenser ändå… Jobbar på att bättra mig på den fronten och faktiskt så lyckades med det senare under sparringen. 🙂

C tipsade om att jag inte ska backa undan när en motståndare haglar slag över mig, utan snarare stå kvar och ge igen, för det dyker alltid upp en lucka förr eller senare. Det tog emot att inte backa eller cirkla undan, men hon hade förstås helt rätt i att jag hittade prima luckor sedan.

Jag fick köra mot långa D också och fy bubblan, jag har nog fortfarande inte lyckats få till någon bra taktik när jag kör mot någon som är så enormt mycket längre. Det duger inte att hålla sig på avstånd, för hans räckvidd är så stor att han når mig utan problem. Försöker jag gå in blir jag likväl manglad, men det är klart, en och annan träff får jag förstås in mitt bland alla smällar. Det är inte mycket att skryta med.

Ett par minuters övrig träning hann vi också med. Hårda slag av krokar, uppercuts och raka. Riktigt hårda. Det blev ett tillfredsställande ljud varje gång handsken slog in i mittsen. 😀 Med det menar jag att jag verkligen fick till de hårda slagen, till och med vänsterkrokarna som tidigare har tenderat att bli för mesiga. Yey!

Som avslutning på alltihopa blev vi beordrade att på egen hand träna magen ordentligt under fem minuters tid. I normala fall hade jag blivit överlycklig över det, men som det nu var hade jag redan träningsvärk i magmusklerna sedan måndagspasset. Min mage var således inte helt nöjd med att behöva utsättas för ytterligare påfrestningar, men jag höll inte igen för det. Måste dock erkänna att det gick rätt trögt på slutet. Hade magmusklerna haft en röst hade de skrikit i högan sky!

För ovanlighetens skull var jag helt slut efter passet. Jag orkade inte ens dra till med några fina egna styrkeövningar, det ni! Duracellkaninen i stasis.

Effekter från gårdagens påfrestningar? På det hela taget har jag klarat mig lindrigt undan. Träningsvärken i magmusklerna har förstärkts och jag har ett litet blåmärke på ena armen. Troligtvis från sparringen, men jag har ingen aning om vem som är skyldig till det. Utöver det; ingenting! Ytterligare ett bevis på att jag inte är så kass på thaiboxning som jag tror.

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Thaiboxning. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Sparring

  1. Elisabet skriver:

    Härligt!!! du håller på att bli bra!! Din tränare gör rätt i att uppmuntra dig till att följa hans råd. Snart nog så kan du klara en match -inte för att jag säger att du skall tävla, men du lär dig nya knep och klarar av svårare motståndare så du blir bara bättre och bättre! Nämnde jag att du dessutom gör sådana tråksaker som att lyda tränaren och att du står ut med sparringen och därigenom blir bättre…. Heja!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s