Nickedocka

Jag hade inte tränat ordentligt på en halv vecka och syndat under helgen. Det gjorde att det emellanåt kändes lite halvtungt att köra igår. Tog i alla fall de tunga hantlarna under uppvärmningen, där knäsparkar varvades med olika slag. Jag fick sedan C som träningspartner, så då kunde jag vara rätt säker på att känna av träningen efteråt.

Det började lugnt med vanliga slag-/sparkkombinationer, samt lite temposparkar. C sparkade förstås hårt, så jag blev röd på armarna bara av att hålla emot. En bra bit in i passet skulle vi clincha och där har ni anledningen till att jag förvandlades till en nickedocka. C var så bra på att dra ner nacken på mig och knäa så hårt att jag knockade mig själv ett fåtal gånger. Jag klarade helt enkelt inte av att hålla emot tillräckligt mycket, trots att jag försökte möta hennes knäande och nackdragande. Tror jag behöver få starkare nackmuskler, men det är ingen hit att försöka träna dem på egen hand. Lättare med en kompis som kan lägga ett lätt tryck mot ens huvud samtidigt som man försöker hålla emot trycket.

Hur som helst, jag kände där efter clinchandet att det var ansträngande att hålla huvudet uppe. Det ville helst nicka. Bet ihop och körde sedan de roliga stenhårda slagsekvenserna. Jag får inte samma styrka i slagen som C som väger bra många fler kilon, men med tanke på min egen ringa kroppsvikt så blev det rejäla slag. Jag fullkomligen älskar ljudet som uppstår när knytnäven träffar mittsen. Väldigt tillfredsställande. Perfekt att slå ur sig lite frustration över den mindre smarta personen på ett visst ställe kopplat till arbetssökande också..

Vi avslutade med att hämta hantlarna igen och köra lite övningar. Av gammal vana tog jag och en till de tunga hantlarna, men upptäckte rätt kvickt att det hade varit smartare att köra på de lättare hantlarna. Fy i helvete vad tungt det var att köra! Vi körde raka slag i luften, rakt fram, uppåt och nedåt. Det var att slå uppåt som var förfärligt jobbigt efter ett tag. Jag ljuger inte när jag säger att det brände i armarna. Sedan blev det till att lägga sig på rygg och göra situps samtidigt som vi slog varierande antal slag i luften – med hantlarna. Även där ångrade jag djupt att jag inte tagit de lättare hantlarna. Vet ni hur jobbigt det är att slå de där slagen med tunga hantlar samtidigt som man gör situps? Inte? Prova! Jag blev rätt död efter de övningarna och när vi skulle stretcha hade jag varken ork i armar eller nacke. Armarna skakade och huvudet ville trilla framåt..

Det är inte så svårt att lista ut att jag skippade egna styrkeövningar efteråt. Eller vänta, jag gjorde EN övning; plankan med tyngd på korsryggen. Orkade dock bara göra den en gång, alltså inte göra några repititioner. En 90 s planka är åtminstone bättre än ingen alls.

Idag är nickedockatrenden kvar, tillsammans med träningsvärk i armar och lite i mage. Jag går omkring med en scarf runt halsen så att jag åtminstone håller mig varm där. Det lindrar det värsta. Förmodligen blir det en omgång thailiniment också.

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Thaiboxning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s