Måste komma igång igen

Det har varit ett enormt långt uppehåll. Delvis ofrivilligt. Jag gjorde en ögonoperation och den satte restriktioner på vad jag fick göra. I princip ledde det till att jag knappt rörde en fena på nästan en månad. Samma intag mat och enbart stillasittande. Det satte förstås sina spår på min kropp. Jag som alltid varit van vid att ha en slimmad och välmusklad kropp fick en smärre chock den dagen jag tog fram måttbandet och konstaterade att midjemåttet låg på en nivå den aldrig tidigare legat på. Usch. Den är ett snäpp sämre än innan jag startade den här bloggen. Ingen enorm katastrof egentligen, jag kommer i alla mina kläder utom de jeans jag köpte i vårvintras. De var också som ett andra skinn på min väldigt slimmade figur då. Hur som helst så trivs jag inte med mig själv just nu. Jag längtar efter att synliggöra mina muskler på nytt och få tillbaka den helslimmade figuren.

Då när måttbandet talade om för mig det jag tyckte jag hade sett i spegeln, så bestämde jag mig för att börja göra något. Jag var ännu inte redo för några thaiboxningspass. Lite för rädd om ögonen och just då var det dessutom en vecka kvar tills restriktionen på ”aktivitet med risk för slag mot ögonen” släppte. Jag ville ta det säkra före det osäkra. Det var då jag satte igång med mina dagliga entimmespromenader i kuperad terräng. Det är gott om långa och relativt branta backar häromkring kan ni tro! Promenader sägs dessutom vara ett bra sätt att gå ner i vikt på. Om man håller tiden till mellan 45 min och 1,5 timme så förbränns bara sådant man vill bli av med. Längre pass än så börjar kroppen norpa av musklerna.

Har jag märkt någon skillnad på de lite över två veckor jag har hållit igång med detta? Svar nej. Inte ett smack. Måttbandet hävdar samma fula siffra och ögonen håller med. Det känns som om jag inte har fått ut något alls. Hur i hela friden hann jag gå upp så mycket på en månad när jag inte lyckas gå ner ett smack på två veckor? Jag har dessutom trappat ner på antalet mackor till fika under den här tiden och gjort en marginell minskning på den mängd mat jag äter till lunch och middag. Alltså minskat det totala intaget av kalorier. Är det så att det tar ett tag innan det börjar märkas, eller vad? Min slutsats är att musklerna är boven i dramat. Musklerna har knappt tränats. Min kropp är van vid att de raringarna förbränner en massa även när jag sitter stilla. Nu när muskelmassan är långt ifrån vad den var så förbränner jag knappt något. Jag måste börja träna upp dem igen! Bästa sättet att förbränna på. Så, idag blir det ett ordentligt träningspass med J. Jag ska plåga mina muskler så jag har en träningsvärk som heter duga imorgon. Så det så!

 

 

Annonser

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s