Nytt år, nya mål

Så var det återigen nytt år och därmed nya mål. Jag ger aldrig några nyårslöften, men däremot sätter jag alltid upp någon form av träningsmål för mig själv. Därmed inte sagt att jag alltid ror målen i hamn, men de är i alla fall bra att ha där. I år är det enda målet att jag ska vara i form till bröllopet. Med i form menar jag ha hunnit återfå den kroppsform jag är van att ha, med fina muskler och allt. Inte dess nuvarande slappa form med fel midjemått som gör att jag inte alls känner mig bekväm med mig själv. Kan jag bara fortsätta som jag har gjort med träningen så ska det vara fullt möjligt.

Förra veckan blev det två träningspass, veckan dessförinnan likaså. Tummen upp! Nu när jul och nyår är över är det också slut med allt vad godsaker heter, samt att jag ska försöka vara lite mer noggrann med maten. Inte för att jag har haft några hutlösa mängder med creme fraiche i maten på sistone (kör dessutom med lättvarianten), men det får bli mindre av klyftpotatis, ostsåser och sådant. Desto mer av maten jag vet är bra ur alla synpunkter. Wokat är toppen, kokt fisk, ugnstillagad kyckling, nudelsoppa, sådana saker. I kombination med träning och promenaderna som tas på icke-tränings-dagar så borde jag börja märka resultat ganska snart. Eller, det är åtminstone vad jag hoppas på.

Passen härhemma är av varierande sort. Ibland blir de superlyckade på alla fronter, dvs jag känner att de ger något både vad gäller kondition, teknik och styrka. Jag och J hade ett sådant pass igår. Ni vet, ett sådant där underbart pass där man kör fullständigt slut på sig själv. Så till den grad att man blir skakis, illamående och är hundra procent säker på att träningsvärken redan har börjat komma smygande. Galet? Ja! Ger en härligt tillfredsställande känsla efteråt, av att man verkligen gav allt.

Idag är träningsvärken ett faktum i en massa delar av kroppen. Mest nöjd är jag med att jag känner av den i axlarna, för den enda träning axlarna verkligen fick var när jag stod och höll mittsarna när J hamrade på med drivande slag. Det var tre långa minuter kan ni tro och jag hade inte orkat hålla mittsarna längre än så.

En annan nyhet är att jag överväger att lösa årskort på ett träningsställe här i krokarna. Då skulle jag få tillgång till en personlig tränare en kort tid, en jäkla massa olika träningspass som verkar intressanta, samt thaiboxning. Tränaren verkar bra, efter vad jag har sett efter lite googlande. Det var bara den där lilla detaljen om att jag inte vet hur det ser ut på jobbfronten, men blir det det jobb som det finns chans för, så tror jag mig kunna hinna till thaiboxningspassen i tid. Eller ja, det beror lite på vilken grupp som passar mig. De har bara nybörjargrupp och avancerad grupp. Den sistnämnda ligger på en för mig mer lämplig tid, men i mitt nuvarande tillstånd vete katten om jag platsar i den gruppen. Å andra sidan är jag egentligen för avancerad för nybörjargruppen, då jag faktiskt har kunskaperna om de olika teknikerna. Det är bara sparringen som kräver betydligt mer övning och att få tillbaka reflexerna för anfall och försvar under den…När jag kört lite linjeboxning med J härhemma är jag strykrädd så det förslår när vi ska blanda anfall och försvar. Att bara köra försvar eller anfall är hundra gånger enklare, även om jag behöver drillas mer i försvar.

Annonser

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Thaiboxning, Träning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s