Fullständigt ledbruten

Det har som bekant varit stor inaktivitet när det gäller träning. Jovisst har jag gjort något sedan förra träningsinlägget, men inte är det mycket. Jag tror jag har gått och styrketränat två, möjligen tre gånger under de senaste tre månaderna. Det är riktigt illa! Saker som bröllop, envis förkylning och alldeles för mycket annat att göra har varit ivägen.

En och annan promenad har det förstås blivit, men inget att blogga om. Musklerna har sakta krympt och omvandlats till fett och det dåliga samvetet har förföljt mig. Jag får förvisso både motion och träning på mitt jobb, då det är ett väldigt fysiskt jobb, men det är långtifrån tillräckligt. Inte heller tränar jag samtliga muskelgrupper där. Generellt sett är det alltid triceps, bröstmusklerna och axelmusklerna som får jobba minst.

Igår tog jag i alla fall mig själv i kragen och stack iväg till gymmet för att testa på ett gruppass. Det heter forma funktionell, men många roar sig med att kalla det för funkfys. Nuvarande ledare hade tydligen haft passet i tre veckor, men han var verkligen super! Peppande och energisk, bra på att förklara och visa, samt gick runt och justerade om han såg att någon inte riktigt lyckades göra övningarna rätt.

Redan någonstans i början av passet drog han till med en övning som mördade mig. Eller ja, mördade mina ben och indirekt mig. Vi skulle ”sittstå” i en minut (ser ut som man sitter, fast i luften och tårna pekar utåt), sedan skjuta ifrån med tårna i den positionen så att vi hoppade. Kort, kort vila och så på det igen. Tre gånger. Redan efter första omgången undrade jag hur i hela friden jag skulle mäkta med fler gånger. Under andra började benen ofrivilligt att darra och jag var nära att ge upp. Under tredje och sista omgången fick jag verkligen anamma all min viljestyrka till att inte falla ihop i en hög på golvet.

Den där övningen gjorde slut på en stor del av min ork. Jag hade haft mer energi kvar till övriga övningar om den där övningen kommit senare under passet. Övriga övningar fann jag inte jobbiga på det sättet, men låt mig säga att det märktes vilka muskler som inte hade fått jobba ordentligt på ett tag.

Under hela passet jobbade vi igenom mer eller mindre samtliga muskelgrupper och jag var relativt slut när passet var över. Säger relativt, då jag inte kunde låta bli att köra några sparkar på säck och sedan lite skuggsparring efteråt. När jag skulle ta mig hemåt var jag heldöd, det var en kamp att lyckas cykla hem. Å andra sidan hade jag avlidit om jag hade behövt gå hem…

Idag är jag så ledbruten så det inte finns. Träningsvärken kom krypandes redan efter en timme igår, så jag visste att det skulle bli brutalt den här gången. Det har inte varit så här illa sedan den gången jag började träna kickboxning! ALLT gör ont. Gå på toa, sätta sig ned var som helst, böja sig, sträcka sig efter något, you name it. Jag kan vifta på tårna och fingrarna utan att det gör ont, det är väl allt.

Kommer jag köra det här passet igen? Jag skulle vilja, men frågan är om jag kan hantera det. Saken är den att passet är kl 10 på lördagar, alltså innan lunch. Ni undrar säkert vad det har med saken att göra, men saken är den att jag mer eller mindre alltid åker dit på huvudvärk om jag tränar innan lunch. Det kvittar om jag har ätit en stadig frukost i god tid, vätskat upp mig och dricker vätskeersättning under träningen. Huvudvärken kommer ofelbart krypandes senare under dagen. Igår trodde jag att jag hade klarat mig undan, men nej, vid tretiden på eftermiddagen så kom den som ett blixtnedslag och sedan led jag ända fram till tiotiden. Inte kul, varken för mig eller min kära make. Så, möjligen testar jag det här passet en gång till. Åker jag dit på huvudvärk då med så får jag ge upp det. Det är helt enkelt inte kul att sabba en stor del av sin lediga dag bara för att köra lite träning. Eventuellt kan jag försöka klämma in ett sådant pass en kväll istället. Har för mig att det går ett pass till i veckan på en kvällstid. Det måste bara klaffa med middag och annat hemma. Jobbdagar är struliga i det avseendet. Det är jättesvårt att få till någon träning då.

Om h7elieng

- energisk och för tillfället träningstokig hortonom med en passion för fantasyböcker, djur och natur.
Det här inlägget postades i Träning. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s