Arion

Arion är en bengal född 2007-06-30. Söt som socker, men låt er inte luras!  Grabben är envisare än en åsna och hittar på ofog om han är uttråkad eller om han helt enkelt inte får som han vill. Med ofog menar jag inte riva i gardiner eller så, nej han kör på besvärligare varianter. Bråka med Helios, hoppa upp ovanpå bokhyllorna och dra ner allt han hittar, eller för all del nöja sig med att dra ner det han hittar direkt i hyllorna också. En påhittig bengal vet precis vad som irriterar mest. Det värsta är att han inte ger sig heller, oavsett hur mycket han ignoreras. Jag har fått tömma vissa hyllor för att han helt enkelt inte ska ha något att dra ner i golvet. Han gillar tidig frukost och väcker mig gärna vid sex på morgonen. Jag får alltså vackert leka småbarnsförälder, för någon sömn blir det inte förrän han faktiskt har fått mat. Jag har för övrigt testat att försöka få honom att sova hela natten igenom genom att ge väldigt sen middag (precis innan läggdags) eller genom att försöka leka en massa innan sovdags. Ingenting fungerar. Han väcker mig likförbaskat tidigt..

Matmässigt är han ett lika stort matvrak som Mintha, allt slinker ner. Favoriten är kyckling, det kvittar om den är rå eller genomstekt. Mannagrynsgröt är också jättegott, det tiggs friskt om att få slicka husses tallrik när husse har ätit sådan gröt. Han är rätt duktig på att dricka vatten också, men till skillnad från de andra två så doppar han hela hakan när det ska drickas.

Som liten flängde Arion runt i hela lägenheten för jämnan. I vuxen ålder är han lite lugnare och nöjer sig med ett eller två rejäla busryck om dagen. Han går in helhjärtat för när han busar, så det är fullt ös vare sig det gäller att springa eller hoppa efter saker. Apropå bus så är han glad i att försöka stjäla det mesta som är ätbart, till och med muffins. När det gäller leksaker är det inget som slår Da Bird – har han den och någon kommer för nära så morras det! Arion är också rätt hundlik av sig och gillar bl a att tugga på allt möjligt, så han har faktiskt ett alldeles eget litet (hund)tuggben som han gnager på lite då och då.

Arion var tidigare ingen knäkatt, men december 2011 kom han på att det här med att ligga i knäet inte alls var så dumt. Numera har jag således nöjet att ha en spinnande Arion i knäet vid frukost, eller när jag sitter i soffan på kvällen. Mysigt värre!